sofiawallin

Nightfall - Old town Tucson

Jag hatar skräckfilmer, har inte ens gått spökhuset på Liseberg och clowner eller spindlar är väl inte något jag uppskattar överdrivet mycket. Dock tyckte Sofia tidigare idag att det var en kul idé att åka till något som kallas Nightfall här i Tucson. Det var inte en bra idé kan jag nu i efterhand meddela. Hjälp. Nu förstår ni inte alls vad jag pratar om så jag ska förklara.

I den äldre delen av Tucson har de byggt upp som en by som kallas Nightfall numera. Jag visste inte så mycket mer än så när min värdbror föreslog att vi skulle åka dit. Han sa att man blir skrämd och att man går in i hus där personer hoppar fram osv. Jag tyckte det lät som en fruktansvärd upplevelse men ville ändå åka dit eftersom jag har hört så mycket om det både i skolan och från andra håll. Kort sagt, jag, Kyle och Pearl åkte dit. 

När vi först går in ser det ut som en nöjespark, lite mörkare och läskigare bara. Jag var glad och var inte bered på att något skulle hända utan jag och Pearl sa något som "This is gonna be so much fun". Det första som händer, vi snackar 20 meter in i parken, är att en person, målad i ansiktet på ett alldeles för creapy sätt, kommer upp till mig med en stor spindel i handen och frågar om jag vill klappa den. Jag skriker och springer därifrån. Men då kommer det en clown efter mig med TVÅ KNIVAR och viftar. Jag skriker ännu högre och springer fortare än någonsin. Då kommer det fram en till clown med en MOTORSÅG och SPRINGER efter mig. Allt detta hinner hända under min första minut i den här "nöjesparken". 

Det var en annan clown som kom fram till mig lite senare och skrämmer livet ur mig. Jag skriker "OMG!!". Kyle skrattar och säger mitt namn men då svarar den lilla skiten "God can not help you now Sofia!". Jag skratta och grät på samma gång. Man ska inte underskatta clowner, fy! Inte spindlar heller för den delen!!

Det var så läskigt och jag kommer aldrig åka dit igen. Jag har nog botat mina rädslor ett tag fram över. Vi tog till och med en paus och åkte en barnkarusell mellan varven för att inte kissa på oss själva. 

Så ikväll blev jag vettskrämd och någon annan som blev skräckslagen idag är vår hund. Han blev nämligen nästan uppäten imorse av en slags vild hund/varg. Han smet under grinden och där stod de redo. Jag vaknade upp idag av att min värdmamma skrek "LUGO, LUGO, LUGO". Så min uppgift idag förutom att träna var att ta hand om en skakande och skrikande hund av rädsla. Inte överdrivet spännande.

Imorgon ska jag testa på den berömda "shout-out"(en) som jag har hört talas om sen jag kom hit. Det är en cykeltur som hundratals cyklister cyklar varje lördags morgon här. Rundan är 10 mil och det ska tydligen gå ruskigt fort. Klarar man halva ska man vara nöjd säger dom. Vi får la se hur långt jag orkar! Mina ben är rejält möra efter all cykling kombinerat med styrka och rodd. Det är väldigt längesedan som jag hade träningsvärk då inte mycket i roddträningen som är nytt och som min kropp inte är van vid men cykligen, hjälp. Att cykla i verkligheten så att säga är verkligen helt annorlunda än på en spinningcykel på gymmet. När man cyklar i stora grupper kan man heller inte sakta ner för du måste hänga med (förutom imorgon tydligen) och mjölksyran bara sprutar. Jaja, jag är ju ingen cyklist så det är bara att göra så gott man kan :) 

Nu är det hög tid att sova, åker hemfrån 5:45 imorgon! (Vad är det med Amerika och tidiga mornar...? No me gusta) 

KRAM & GODNATT  

 

// Två bilder från ikväll. Tog inte med kameran vilket var tur det för den hade jag la slängt iväg på en av clownerna... //

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas