sofiawallin

Kategori: Under

Välkomna hem till mig

Här bor jag! Det är inte lika amerikanskt som huset i Phoenix men fortfarande amerikanskt. Innan i mitt rum stod den stora sängen där den lilla sängen står. Det var en byrå mot fönstret där huvudändan av sängen är men vi har möblerat om nu när Lea flyttar in. Vi ska nämligen dela rum men det ska nog gå bra, det är bara för en kort tid. :) Jag låter bilderna tala för sig själv!

 

KRAM 

 

Rullar på

Inte mycket som händer just nu. Är inne i min vardag och det flyter bara på helt enkelt. En nyhet som jag har är att jag ska få en värdsyster! Min kompis Lea som också är utbytesstudent ska flytta in och bo här i en och en halv månad. Det ska bli riktigt kul. Jag tror att jag, Kyle och Lea kan få en rätt oslagbar rolig vardag, haha. Annars så försöker jag bara go with the flow just nu och inte faila i skolan. Det är märkligt hur min första skola kunde vara så lätt och den här skolan i Tucson är så svår. Jag lär mig något enormt dock så det är alltid något :) 

Nästa rolig händelse som närmar sig är Thanksgiving. Det innebär också långhelg, wihooo! 

 

Ta hand om er, KRAM 

 

// En bild på Lugo får det bli! Min lilla favorit //

Fullt upp

Nu har jag inte varit duktig på att skriva trots påminnelser från er där hemma. Jag är så upptagen hela tiden nu för tiden så jag är knappt hemma. Eftersom det inte finns någon kollektivtrafik här så får jag planera mina dagar lite utifrån när jag kan få skjuts så jag är ute och flänger och far hela dagarna långa, åker inte hem fören vid 18-19 varje dag. Förra veckan var väldigt seg dock. Jag måste också berätta att jag är glad över att nu klarat av mitt första matteprov här. Det är riktigt svårt att lära sig saker på ett nytt språk när du aldrig stött på det tidigare. Engelska lektionerna är då jag leker frågetecken och gitar lektionen får mig att känna mig mindre musikalisk än någonsin, men det är okej! :) Annars så rullar skolan på. Simning innan skolan har vi fortsatt med och förra veckan joinade vi en simgrupp nere på universitetet. Så kl 5:30 måndagar, onsdagar och fredagar ska vi nu simma. Mina sovrutiner ser ju lite annorlunda ut här än hemma kan jag ju medela, går och lägger mig kl 20 varje kväll. 

Förra helgen var det ju Halloween. Oj säger jag bara. Jag visste att det skulle vara lite halvt till överdrift men det var pynt överaaaaallt! Jag klädde ut mig till viking och har aldrig varit mer exalterad. Älskade min kostym och förde bort våra svenska gamla gener till staterna för en kväll. Vi gick trick and treading vilket fungerar som bus eller godis. Dock så går verkligen alla åldrar runt på gatorna, det är nästan som en folkfest! Man får godis, säger happy halloween, får lite till godis och träffar människor. Det var verkligen en upplevelse! Halloween i USA är något alla bör få uppleva, det var något speciellt. 

Vad har jag mer gjort den här veckan, jo vi har haft födelsedagsfirande sedan i onsdags. Min värdmamma fyllde år i torsdags så på onsdagen efter skolan ställde jag mig och bakade kanelbullar. Hon ÄLSKADE dem förra gången jag bakade så jag överraskade henne med lite fler. Firandet fortsatte på lördagen då vi efter vår dagliga morgon träningsrutin åkte runt halva stan på lite olika ärenden. Min värdmamma besökte bland annat optikern för att hämta upp hennes nya glasögon. Så jag gick runt och testa alla möjliga olika modeller, så kan man också roa sig! Efter det satt jag barnvakt till Brighton. En tjej på 4 år med alldeles för mycket energi för att jag ska orka hänga med, aldrig igen. På kvällen gick vi ut och åt på en resturang, italienskt blev det eftersom jag fick välja. Hela familjen var samlad och eftersom både jag och Michelle fyllde år fick vi gratis efterrätt. Jag har hört talas om det är så det fungerar i USA, så det kan jag nu intyga att det gör! Hade en super bra start på min 18-årsdag. :)

I söndags var det den 8e november vilket innebar att lilla jag blev stor. Jag blev väckt på morgonen kl 5 med presenter och massa fina meddelanden från er där hemma. Varför vi gick upp så tidigt var för att vi skulle ut på "trail-running" vilket i stort sätt är terräng löpning. Vi hade en tur på ca 10 km genom öknen upp till en topp som heter Blacketts där man ser ut över hela Tucson. Det var så brant att det till slut inte gick att springa och jag snittade 175 i puls i slutet bara av att promenera. Det säger en del om hur jobbigt och brant det var. Utsikten var magisk och jag startade min födelsedag på bästa möjliga sätt, vi hade så roligt under vår tur dessutom! Under dagen pratade jag med er där hemma. Skypade från kl 9 till klockan 15 samtidigt som jag bakade hjärtebullar (bröd). De blev för övrigt väldigt super mega goda och jag har saknat riktigt bröd så det blev som en present till mig själv. Sedan gjorde vi oss i ordning för kvällen då vi skulle på en mexikansk parad nere i stan. Paraden heter "the All Souls Procession" och meningen är att man ska hylla alla döda, på ett positivt sätt. Till detta sminkar man sig i ansiktet (se bild) och går i flera kilometer. Du kan skriva en lapp med namnen på de du vill hedra och lägga i en stor "korg" som de sedan sätter eld på. Det är flera tusen människor som går paraden och är väldigt känt i Arizona. Det blev en födelsedag som inte blev lik någon annan men det var det som var kul. Så det var inte så dumt att fylla 18 i staterna trots att man kan tänka sig att det skulle bli tråkigt eftersom det inte är någon speciell ålder här. De får ju köra bil vid 16 år och dricka alkohol vid 21 år. Tack så mycket för alla fina hälsningar på min 18-års dag ♡ 

Nu är det en ny vecka och jag är ledig på onsdag pga "Veteran´s day". Den klagar jag inte på, det börjar dra ihop sig nu. Snart är första terminen redan gjord. Idag har jag dessutom varit hemifrån i 102 dagar och det är 102 dagar tills mamma och pappa kommer hit. Samtidigt som längtar jag super mycket men jag njuter självklart av att vara här också! Men nu kommer en bildbomb. 

 

KRAM

 

// Halloween, som en viking! //

// Från middagen i lördags. Jag fick äta fisk för första gången på flera månader så det var värt en bild //

// Min värdbror och jag //

// Toppen av Blacketts //

// Du gav lappen med dina namn på till Indianen som sedan la de i korgen i bakgrunden //

// Innan vi själva hoppade in och gick i paraden stod vi vid sidan och kollade på allas smink & skyltar //

// Själv såg jag ut såhär! //

Gymnasiet / High School

Skolan i USA är väldigt annorlunda än den svenska skolan. Det kanske till och med är den största skillnaden med att bo här. Nu efter ett tag har man lärt sig att acceptera det mesta och bara hänga med i svängarna så att säga. Jag gillar inte High School för att vara uppriktig, det kliar i kroppen varje dag och jag vill bara ställa mig upp och säga ifrån men det är inget smart drag så jag gör det inte. Jag tänkte att jag kan skriva alla skillnader eftersom det inte är så lätt att veta om man inte upplever det, för det är inte lika flashigt som i filmerna alltid. 

*   *   *

- Att ha egna åsikter, resonera och se det från olika synvinklar är ingen bra idé. Helst ska du sitta tyst och lyssna på hur läraren lägger fram det. Håller du inte med, fortsätt vara tyst. 

- Det går lärare i korridorerna. Därför behöver du ha ett "hall-pass" ifall du behöver gå ifrån klassrummet. För att få ett "hall-pass" behöver du förklara för läraren vad du ska göra. Du kan alltså inte säga, "jag ska bara hämta en sak". 

- Du tilltalar alla dina lärare för Mr och Mrs. Våg inte börja vifta med armen för att få lärarens uppmärksamhet för att senare ställa din fråga, då tappar läraren i stort sätt all repekt för dig. 

- Det är grindar runt skolområdet som är låsta. Även dörrarna in till skolan är låsta vilket gör det lite knivigt för oss elever ibland, eftersom du blir utblåst...

- Du har inte tillåtelse att lämna skolområdet under skoltid. 

- Komma försent är det sämsta du kan göra. Efter 5 gånger får du kvarsittning under lunchtid och får med andra ord ingen lunch den dagen. Jag kommer inte klara av att inte äta mellan 7 på morgonen till efter 15 så jag försöker komma i tid, haha. 

- Och om du kommer försent till någon av dina lektioner under din skoldag ringer de till din målsman. Oj ifall det hade hänt hemma, då hade lärarna aldrig haft någon tid till något annat, haha. 

- Du skriver inga uppsatser eller har längre arbeten utan allt handlar om att fylla i stencil efter stencil. Tro mig, du tröttnar. 

- Dina betyg grundas på poäng. Du samlar poäng under året och sedan får du en procent siffra i slutet på terminen för att se hur många poäng du fick ihop utav max poängen. 

- Extra credit uppskattas väldigt mycket av oss elever. Eftersom du betygsätts på bokstavligen allt så är det lätt att missa poäng. Därför har vi korsord eller liknande i mellan åt för att få lite extra poäng. 

- För att gå hem från skolan tidigare måste en målsman ringa in till kontoret i skolan som skickar en office aide till ditt klassrum med ett så kallat "slip-card". På det här kortet står det vilken tid du får gå från ditt klassrum till kontoret för att få en ny lapp. Den här lappen lämnar du till säkerhetsbåset påväg ut från parkeringen när din målsman har hämtat upp dig, SEN kan du gå. 

- Som elev har du ingeting att säga till om. Gör bara som du blir tillsagd oavsett hur orättvist eller ologiskt det är.  

*   *   *

Det är en upplevelse, absolut! Men det är svårt i början att förstå att det verkligen är såhär det går till. Friheten som jag har i skolan hemma existerar inte, den finns inte. Det känns ibland som att jag är i ett fängelse under dagarna, inte för att jag vet hur det känns men det är en jämförelse som beskriver känslan av att vara väldigt instängd och fast. Jag saknar gymnasiet något enormt och ska verkligen njuta av mitt sista år när jag kommer hem. Hoppas ni lärde er något nytt om High School i Amerika :) 

 

KRAM 

 

// Skolgården, vi är " The Sabercats" på min skola och våra färger är guld/gul och lila //

// Vi utbytesstudenter har skrattat något enormt åt den här skylten i skolan, speciellt i början när alla hade hemlängtan. Yes, yes, yes, yes, yes and yes. | Long hall way med skåpen som i filmerna, haha //

// Vad vi gör under vår office-aide lektion, dvs ingeting! Bra foto tillfälle under dagen dock //

 

Älskade fredag

Whooho, helg! Den här veckan har gått snabbt men jag har varit sååå upptagen, inte en ledig sekund. Jag har haft väldigt mycket i skolan och jag har tränat innan och efter skolan nästan varje dag. Vi har nämligen fått för oss att simträna på mornarna innan skolan. Så kl 6 har vi hoppat i poolen och simmat en timma, det har varit underbart! Vilket sätt att starta en dag på, rekommenderar det verkligen. Jag har saknat simningen från simlaget uppe i Phoenix eftersom jag märkte att det verkligen fungerade på mig och jag utvecklades något enormt fysiskt. Det är också bra för alla atsmatiker då det gäller att komma in i en rytm med andningen. Så tumme upp gånger två! En tumme ner med det hela är att man blir hungrig som en varg, jag äter och äter och äter och blir aldrig mätt. Mat är ju gott i och för sig...

Jag har den här veckan haft mitt första tal dessutom. Eller tal och tal, snarare låtsas vara en advokat. För några veckor sedan fick vi i American Government en partner att jobba med på ett fall. Uppgiften var att genom gamla fall som handlade om liknande situationer hitta information som kunde hjälpa dig och din klient att vinna. Så jag skulle stå och argumentera mot min lärare som var "domaren". Mina dagar har gått åt till att lära mig krångliga ord på engelska som man använder i domstolen (som jag för övrigt inte kommer ihåg längre). Det var kul men vilken utmaning. 

Jag tror också att jag inte failade på mitt matteprov idag för första gången sen jag kom hit. När jag kom hem och sa till min värdpappa "I think I actually will pass this time" sa han "Oh that´s great! You did´t fail and Kyle did not get late to school for the first time this week! We do not have high goals here" haha. Det är lite små kul eftersom det ligger så mycket sanning som det kan i det. 

Idag efter skolan mötte jag upp Clasina som är min äldre värdbrors flickvän. Vi sprang först i 1,5 timma och sen simmade vi i en timma så nu är jag trött och hungrig (igen). Eftersom det är fredag idag är det stek som gäller till middag, vi äter det varje fredagskväll. 

Jag har fullt upp den här helgen. Vi får ju inte glömma att det faktiskt är halloween imorgon och att jag befinner mig i landet där det sägs vara till överdrift. Men mer om helgen nästa gång jag får tid att skriva :)

Den här veckan har jag varit lite duktig och tagit kort lite när som. Inte med kameran dessvärre för den tar jag inte med mig till skolan men mobilkameran existerar ju! Så nedanför kommer lite random bilder från min vecka. 

 

PS: Jag har idag varit i USA i 3 månader. Om jag säger såhär för att hålla mig kortfattad. Det här är den största utmaningen jag någonsin ställt mig inför men min värdfamilj hjälper mig verkligen att klara av det. De är guld! 

 

KRAM

 

// Under min stage mangament lektion som jag använder till att göra läxor, hehe. | Jag drack för första gången i mitt liv gräs i veckan, ja gräs. Alltså gräs som växer i trädgården. Det smaka inte gott för fem öre men min värdmamma sa att det är bra så jag tänkte att jag skulle vara "open-minded". Varning, testa inte!! //

// Min tredje lektion i skolan är så kallat "Office Aide". Vilket innebär att man springer på ärenden åt lärare. Jag och Lea har den här lektionen tillsammans och idag fick vi en lite present från vår syv, så gulligt! Påminde mig om när jag var liten med de där godis sakerna | Liten sneak peak från "rättegången" i skolan //

// Glassen med Kyle och Amber blev frozen yogurt istället, nice var det ja | Min view när vi simmat på mornarna, soluppgång och palmer //

Amerikansk fotboll, check!

Igår var jag på min första amerikanska fotbolls match. Lea frågade mig förra veckan om jag ville följa med henne, hennes värdbror och hans flickvän och eftersom det är en av sakerna man "måste" göra när man är här tackade jag självklart ja.

 Så efter vår cykeltur på morgonen körde min värdmamma mig till Lea och så åkte jag tillsammans med hennes värdfamilj ner till stan. Arenan var fullpackad och jag blev förvånad över vilket engagemang som fanns hos många av människorna. De skrek, vråla och hejade som om det handlade om liv och död. Riktigt roligt faktiskt, haha. Laget här i Tucson heter Wildcats vilket är lite komiskt eftersom det enda man tänker på är High School Musical (filmen).
Jag förstod inte speciellt mycket av sporten om jag ska vara ärlig. Jag vet mer nu än innan iallafall, om jag säger så. Men det var kul! Matchen var 4 timmar lång och det var över 35 grader. Japp, det var varmt om ni undrar! Solen stekte bokstavligen och jag drack nog 4 liter vatten minst. Så man får verkligen älska amerikansk fotboll om man ska orka gå på matcherna varje helg. :)

Idag väckte min värdmamma mig kl 5 eftersom vi skulle cykla en runda på 120 km. Ni vet redan att jag kommer skriva om hur jobbigt det var så jag skippar det! Nu är det iallafall gjort och det känns alltid bra efteråt som med all träning. Nu har jag tänkt att vila innan jag och Kyle ska möta upp Amber för att äta glass. Är så sugen på glass så det ska bli så fruktansvärt gott. Här är det fortfarande sommar så man har fortfarande en ursäkt för att äta glass och jordgubbar :)))) Älskar att jag fortfarande är solbränd i slutet på oktober dessutom! Längtar dock tills det svalnar av något, det är fortfarande för varmt (runt 30-35) för att orka ha en normal vardag. Solen och värmen tröttar ut än väldigt mycket, nästan bättre med höstrusk. Gud vad jag kommer ångra att jag säger det nästa år......... 

 

KRAM och hoppas ni får ett bra och välförtjänt höstlov 

 

// Vatten, vatten vatten och Lea // 

// Arenan var riktigt cool //

Jag styrde ett flygplan

Yes. Jag har styrt ett flygplan. Det var läskigt.

Min värdbror utbildar sig till pilot och har därför ett flertal vänner som är piloter. En av hans vänner äger ett svenskt gammalt militär flygplan och fixade så att jag fick följa med och flyga. Så efter en jobbig vecka så åkte vi i fredags till flygplatsen. 

Ni anar inte hur professionell jag kände mig med hörlurarna kopplade till radion i flygtornet och allt. Väl uppe i luften fick jag testa på och styra. Vågade inte på mig allt för avancerade svängar dock utan var mer "JAG STYR!!". Jag var alltså inte den som var ansvarig för flygplanet utan båda platserna i framsätet har en spak. Det var vid 19 tiden vi flög så hela staden lyste upp av alla lampor och vi lyfte precis i solnedgången så det var verkligen sååå fint. Jag fick även uppleva gravitationen. Genom att hålla upp händerna i luften och samtidigt tappa mycket i höjd väldigt fort så blir du tyngdlös för några sekunder. Alla våra mobiler och solgalsögon smällde rakt in i taket, haha. 

Mycket rolig upplevelse som jag sent kommer att glömma! 

 

KRAM 

 

Hemsk och alla synonymer där till

Den här dagen har inte varit bra, alls. Var extremt trött efter cykelturen igår och var redan tillbaka på sadeln 7 imorse då jag skulle cykla till skolan. Det tog mig 55 minuter istället för 30 även om jag tog i allt vad jag hade. Hela skoldagen satt jag som en zoombie och ett frågetecken. Grät framför min American Government lärare. Somnade i 40 minuter på min sista lektion. Jag har aldrig någonsin somnat på en lektion hur trött jag än har varit under mina 11 år i skolan. Vaknade upp totalt förvirrad fem minuter innan klockan ringde ut. Cyklade hem helt livlös och stekhet (alltså av solen, inte av snygghet, lol). Nu mår jag lite bättre efter ett mellanmål och lite vila. Tanken var styrketräning idag men det kan jag ju fet glömma, kommer tuppa av. Så ja, nu har jag gnällt lite om min förfärliga dag med lite för mycket tårar och hemlängtan. Tack och lov hade jag fina Lea i skolan som alltid kommer med de bästa råden. Alice över rymden också. Nya tag imorgon! Hoppas er dag var bättre än min.

KRAM

// Lite bilder från höjdpunkter från roddsäsongen 2015 som jag för övrigt saknar så jag spricker. Det är svårt att släppa något du gjort i 10 år. (10 år, asså va!!??) //

 

159.00319 km...

...så långt cyklade jag idag. Behöver jag ens förklara hur jobbigt det var. 

Det blev inget med den 10 mil långa rundan igår eftersom det öste regn ner hela natten och som sagt så finns det inga brunnar. Det är inte det smartaste att cykla i vattenmassorna då bromsarna strejkar när det blir för blött. I stora grupper resulterar det till krascher sååå, inget med det. Dock så löste ju vi det genom att cykla knappt 16 mil idag. Det är alltså längre än avståndet som mellan Göteborg och Jönköping.

Vi startade från en skola som ligger 1 h söder från var jag bor så vi åkte hemifrån 6 imorse. Rutten går så långt söder ut att vi krosade Mexikanska tullen. Min puls steg aningen då det inte hade blivit bra om de bett oss att stanna eftersom jag inte hade mitt pass med mig. Helst ska jag ha med sig passet var jag än går här tydligen (mycket smuggling så måste kunna identifiera mig om de märker att jag är utländsk). Alla vägskyltar stod t.o.m. i kilometer istället för miles eftersom det var precis på gränsen.
De första 50 km var det stark rak motvind, flög bokstavligen iväg och kändes som att jag trampa och trampa men kom ingenstans. Längs med vägen fanns det stopp med frukt, vatten och nötter mm vilket var tur det. När vi hade drygt 30 km kvar drack jag min första läsk sedan jag kom hit till socker-landet. Då förstår alla som känner mig hur trött jag var. Jag dricker bokstavligen aldrig läsk, aldrig.  
Hur som helst, jag kom i mål efter 5 timmar och 18 min, för att vara exakt. Första halvan cyklade jag och min värdpappa själva men andra halvan hittade vi en grupp att haka på. De cyklar så snabbt i grupperna att jag inte ens hinner ta upp min vattenflaska för att dricka då jag totalt tappar kontrollen. Sedan jag kom hem har jag därför legat och druckit vatten i mängder och nu kom precis min värdmamma in med vattenmelon (himmelsk god här i detta land). Det är vädligt lätt att bli uttorkad här (pga värmen och den torra luften) och det enda ordet man hör under cykelturerna är "Don´t get dehydrate, drink a lot of water!!". Jag har lätt för att dricka vatten men inte direkt 3-4 liter om dagen som de säger. 

Nu ska jag fortsätta halvsova, kolla på film, äta middag och förbereda inför imorgon då skolan börjar igen. Jag har 2,5 veckor innan jag får långhelg. 

 

KRAM 

 

// Vid ett av delmålen och min värdpappa bakifrån. Bergen som ni ser på bilden till höger är gränsen som vi kom ännu närmare lite senare. //

// I den raka motvinden och jag tog upp mobilen, yes. Samt ett litet bevis på min trötthet och smärta. //

Status

Jag skriver mest om vad jag gör och får uppleva här, inte så mycket om hur det är och hur jag trivs. Jag hade helt enkelt tänkt att göra ett s k status inlägg. Men innan så vill jag bara påminna om att även om jag inte hör av mig till er där hemma så betyder det inte att ni inte är i mina tankar. Jag tänker på er dagligen. 

▪          ▪          

Jag har nu befunnit mig i USA i 80 dagar för att vara exakt. Dessa dagar har varit bland de tuffaste någonsin. Just för att jag är helt själv på något konstigt vänster även fast jag är omringad runt människor konstant. Många, många gånger har känslan av ensamhet uppstått. Dock stöter jag på fler människor dagligen här än vad jag gjorde hemma i Sverige. 

Under en lång tid har jag inte trivts speciellt bra och för ca en månad sedan ångrade jag att jag åkte hit från första början. Nu stormtrivs jag i min familj och ångrar absolut inte att jag åkte iväg för det är medfört så många lärdomar som jag inte vet hur jag skulle ha fått stöta på annars. Jag kan bli förtvivlad på mig själv att jag inte uppskattat Sverige mer innan för vi har det så förbaskat bra. Jag har mött så många människor här som delat med sig om sitt liv och det är många gånger som det ger mig en tankeställare om hur bra land Sverige är att bo i. 

Vardagen här är stentuff. Jag cyklar 4 mil om dagen bara för att ta mig till och från skolan. Det är inte något jag hade gjort hemma, jag hade tok vägrat. Även om inte skolan är något att jämföra med den svenska skolan så är allt på engelska och det tröttar ut hjärnan något enormt. Det känns som det arbetar dubbelt så mycket för det är inte bara lektionerna i skolan som jag "pluggar" utan det är alla timmar som jag är vaken. 

Det är svårt att lära känna amerikaner enligt mig. Många är omognare men sen så förstår jag mig inte riktigt mig på hela "I love you relationerna" efter en timmas umgänge. Jag har dock lärt känna underbara människor på andra håll via lägret i början av året i New York samt utbytesstudenter från andra länder. Det är riktigt coolt att jag aldrig lärt känna dessa människorna om jag inte tagit steget och åkt hit. Livet har blivit så mycket rikare! 

Men, jag saknar verkligen allt med Sverige. Vilket är hemskt att säga på ett sätt då jag har fått den här möjligheten, vilket jag förövrigt är så tacksam för! Men från att se det från den positiva sidan så har jag insett att allt hemma är fantastiskt bra och inte tvärtom. Jag känner knappt igen mig själv längre, på ett bra sätt. Hoppas dock på att jag känner igen mig hemma när jag kommer hem.  

 

KRAM

 

// Ett av mina nu tre hem //